Nu har vi varit på ännu en promenad här i mitt härliga Strömsbro. Att bo här är lite av ett privilegium när det finns så mycket historia här runtom.

 

Jag hittade en del information om denna finna stadsdel på nätet som jag tänkte dela med mig av.

Redan under 700-talet började människor bosätta sig på den plats som idag heter Strömsbro. Genom undersökningar i gravfältet öster om samhället har man funnit nära 100 vikingagravar. Än idag finns dessa kullar kvar i utkanten av Strömsbro.

1319 påträffades namnet Testebo för första gången. Handel med hantverk, och framförallt järnprodukter, tros också ha förekommit bland vikingarna i Testebo.

I och med att Gustav Vasa blev kung 1521 förändrades situationen för Testeboborna drastiskt. Fisket som varit fritt tidigare, började nu beskattas. Varannan lax skulle lämnas i skatt till kungen. Gustav Vasa lät även bygga ett sågverk i Testebo 1554. Dit skulle bönderna i omkringliggande socknar, 

1602 "donerade" Karl IX hela Testebo by till staden, med undantag för forsen, som staten själv lade beslag på. Många av Testebos ca 50 innevånare blev tvungna att lämna byn och sina gårdar, som gått i arv inom släkten genom århundraden. Löften om ersättning var inget värda och utan några som helst rättigheter var det bara att ge sig av.

Anläggningar som t.ex. bryggeri, färgeri och sämskmakarstamp byggdes också i byn under denna tid. Mot slutet av 1600-talet började Hälsinge Regemente använda platsen som övningsfält, från nuvarande Testebovallen. Nu fick orten sitt nuvarande namn, Strömsbro, efter Ströms krog vid bron.

Gustav III blev kung i Sverige. Han bestämde att staten skulle få monopol på brännvinstillverkningen. Tidigare hade bränningen varit fri och så gott som varje hem brände brännvin. Det var lika naturligt som att slakta eller baka. Men från och med nu skulle förtjänsten av Svenska folkets supande tillfalla staten. Ett av dessa kronbrännerier  hamnade i Strömsbro under andra halvan av 1700-talet.

Behovet av en skola blev påkallande och på 1830-talet blev skolbygget färdigt och 5 år senare togs skolan i bruk. Orsaken till förseningen var dels lärarfrågan och dels att skolbyggnation fick fungera som ett provisoriskt sjukhus under koleraepidemin 1834. 1835 kom i alla fall undervisningen igång.

Eftersom det frortfarande inte fanns någon kyrka i Strömsbro fick skollokalen duga även för gudstjänsterna.
I slutet av 1800-talet stod även en kyrka klar att invigas. Strösmbro kyrka är en av landets äldre småkyrkor.

I denna fantastiska stadsdel får jag strosa runt med min bebis och vovve och känna tidens vindslag när man ser alla gamla byggnader runtom. (gud så poetiskt).

Nu är vi hemma igen och väntar på att pappa ska komma hem från jobbet :)