Dom som känner mig väl vet att är väldigt noga med tider, hatar att vänta och är en väldigt organiserad och välplanerad herre. Just det här med att vänta är något som tär på mitt humör oerhört, och i nuläget håller jag på att gå upp i limningen. Klockan står stilla, almanackan är tungrodd och det händer fasiken ingenting. Jag vill flytta in nu!! Orkar inte stå här och stampa i bunkern längre!! Det ska ta mig sjutton bli roligt att nypa tag i rollern igen, något jag aldrig trodde att jag skulle tycka igen efter mina år på Stenbärsvägen då lukten av målarfärg var mer frekvent förekommande än doften av nybakat.
Vidare har jag fått förklarat för mig att jag är något av ett "känlsomässigt kalhygge". Jag har en förmåga/förbannelse att processa saker som sker runt omkring mig utan att ge en direkt känslomässig reaktion. Det kommer sig av att jag själv anser att min spontana reaktion ofta är felaktig och skapar situationer som inte är så lätta att lösa. Jag låter alltså saker sjunka in och försöker att behandla dem med sans och förnuft. En bra egenskap att ha i situationer där andra skulle bli t ex förbannade eller svartsjuka, inte så bra när man ska vara ett känslomässigt stöd. Hursomhelst är det något jag försöker att jobba på..
I morgon är det bara en veckas väntan kvar, sen kommer cirkusen till Rallarbo. Det räckte med en snabbtitt på Marias jobbschema för de närmaste veckorna för att inse att det kommer att bli en hel del jag kommer att få rodda i själv så här i början. Lite trist, men på intet sätt enkom negativt. Det ger mig möjligheten att göra en hel del inredningstekniska grejer som hon inte är på plats för att kunna protestera mot. :)
Mr Bister
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar