Har idag suttit, små skrattades och tittat på när min son verkligen jäklas med vår vovve.
Hade det varit vem som helst annars i familjen som hade tagit en boll direkt ur den stora bulldogkäften och sedan viftat bollen nonchalant framför nosen på honom, hade jag troligen sagt åt den familjemedlemmen att sluta retas.
Men jag hade troligen inte behövt, för när det gäller bollar har Tudor ingen som helst vett och sans. Förutom när det är Morris som är
Morris har som jag tidigare nämnde bänt ut en liten boll ur munnen på Tudor, viftat runt den framför hans nos för att sedan klättra rakt över honom, helt respektlöst.
Jag vet att jag borde lära Morris att ha respekt för djur och att man aldrig kan lita helt på dom, men det roar mig så hjärtligt att se hur fantastisk min älskade bulldog är med bebisen.
Man ser så tydligt på Tuddes kroppsspråk att han vet att Morris är liten och att man måste vara försiktig och överseende med hans beteende just för han är liten. Jag är så inneligt glad att jag inte lyssnade på olyckskorparna som kraxade under min graviditet, att Tudor skulle vara farlig för bebisen. Istället lyssnade jag på min egen magkänsla som sade att det skulle gå hur bra som helst. Jag kände i min själ att jag givit Tudor tillräckligt med kärlek för att han skulle förstå hur man behandlar någon som är liten och oförstående..
Mina finaste pojkar
Hade det varit vem som helst annars i familjen som hade tagit en boll direkt ur den stora bulldogkäften och sedan viftat bollen nonchalant framför nosen på honom, hade jag troligen sagt åt den familjemedlemmen att sluta retas.
Men jag hade troligen inte behövt, för när det gäller bollar har Tudor ingen som helst vett och sans. Förutom när det är Morris som är
Morris har som jag tidigare nämnde bänt ut en liten boll ur munnen på Tudor, viftat runt den framför hans nos för att sedan klättra rakt över honom, helt respektlöst.
Jag vet att jag borde lära Morris att ha respekt för djur och att man aldrig kan lita helt på dom, men det roar mig så hjärtligt att se hur fantastisk min älskade bulldog är med bebisen.
Man ser så tydligt på Tuddes kroppsspråk att han vet att Morris är liten och att man måste vara försiktig och överseende med hans beteende just för han är liten. Jag är så inneligt glad att jag inte lyssnade på olyckskorparna som kraxade under min graviditet, att Tudor skulle vara farlig för bebisen. Istället lyssnade jag på min egen magkänsla som sade att det skulle gå hur bra som helst. Jag kände i min själ att jag givit Tudor tillräckligt med kärlek för att han skulle förstå hur man behandlar någon som är liten och oförstående..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar