Leta i den här bloggen

tisdag 29 november 2011

En hyllning

Jag träffade Jimmy bara veckor före han gjorde sin sista Hockeymatch och lade klubban på hyllan forever.

Jag är på ett sätt glad att jag slapp vara hockeyänka och sitta ensam och vänta på att han skulle komma hem från träningar och matcher hela tiden, men samtidigt så kan jag sörja att jag inte såg honom när han "peakade". Jag skulle vara så stolt över min karl.

Min, bara min

Bröderna

Stolt är jag ändå, och jag kan, hemma i vårt hus, på dagarna, bara sitta och titta på bilder på honom. Mannen i mitt liv, far till mitt barn, min älskade fästman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar